Klimat

Klimat i korthet

Klimatförändringarna händer – här och nu – och är till merparten förorsakat av oss människor. Det kommer att ha allvarliga och skadliga effekter de kommande årtiondena. Den främsta orsaken till klimatförändringarna är växthusgasutsläpp från förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning – i mycket mindre utsträckning bidrar naturliga variationer av klimatet. Den främsta växthusgasen är koldioxid som har nått en koncentration i atmosfären som är högre än någon gång under de senaste 800 000 åren. Det är bråttom att göra något åt klimatförändringarna – men det är möjligt att minska utsläppen av växthusgaserna!

Klimat och ekologisk hållbarhet

Vad menas egentligen med klimat? Klimatet är de genomsnittliga väderförhållandena under en längre tid, minst 10 år. Klimatet blir idag varmare på grund av ökade växthusgaser i atmosfären, vilket gör att växthuseffekten förstärks. Växthuseffekten (se bilden nedan) fungerar så att ljus från solen passerar genom atmosfären och absorberas av jordytan, så att den blir varmare. Det ljus som har absorberats av jordytan åker tillbaka ut mot rymden som värmestrålning, men växthusgaserna gör att strålningen studsar tillbaka igen. På så sätt hålls värmen inne och det sker en global uppvärmning av jorden när vi släpper ut dessa gaser. De största antropogena (av oss människor förorsakade) utsläppskällorna av växthusgaser är: förbränning av fossila bränslen (olja, kol och gas) och markförändringar (bl.a. skogsavverkning, gödsling av jordbruksmark, risfält och idisslande djur).

Det finns olika gaser som påverkar klimatet, de vanligaste är koldioxid, metan och kväveoxid/lustgas. Växthusgaser stannar kvar i atmosfären länge innan de bryts ner – därför kommer jorden fortsätta att värmas upp även efter att vi slutar släppa ut växthusgaser. Även om växter och havet tar upp hälften av växthusgaserna, så räcker det inte till – mängden koldioxid fortsätter att öka i atmosfären. Den atmosfäriska koncentrationen av koldioxid har ökat mer 30-40% sedan andra hälften av 1800-talet. Då var den ca 280 ppm (parts per million, miljondelar), och idag är koncentrationen omkring 410 ppm.
Klimatvetenskapen säger att vi förstår den fundamentala fysiken i klimatet väl – men det finns fortfarande en del osäkerheter om detaljerna i exakt hur olika regioner på vår planet kommer reagera på den globala uppvärmningen, och även om hur klimatförändringarna kommer påverka olika organismer.

När klimatet blir varmare så ger det många konsekvenser runtom hela jorden – det varierar dock starkt beroende på vart du är. Enkelt uttryckt blir det varmare på varma platser och blötare på redan blöta platser. Några av konsekvenserna är:

• Ökade värmeböljor vilket i sin tur leder till fler skogsbränder och ökad torka;
• Översvämningar och starkare nederbörd, vilket leder till mer jordskred och erosion vilket kan första hus, vägar och järnvägar;
• Havshöjning;
• Försurning av haven vilket gör att djur och koraller får svårare att leva i havet;
• Förlust av biologisk mångfald.

Varje enskilt väderfenomen kan inte härledas till klimatförändringarna, men dessa typer av extrema väderhändelser och naturolyckor kommer att bli vanligare i framtiden på grund av klimatförändringarna.

Vad kan då göras åt klimatförändringarna?

Den enskilt största utsläppskällan är förbränning av fossila bränslen. Därför borde vi sluta att använda dem – vi behöver dekarbonisera – och istället använda oss av förnybara energikällor. Vi kan också energieffektivisera för att förorsaka mindre utsläpp. Relaterat till utsläppen från markanvändning så behöver bl.a. skogsskövlingen minska och vi behöver minska vår köttkonsumtion.

På en global nivå har världens länder förbundit sig till 17 globala mål för hållbar utveckling – ett av dem är att bekämpa klimatförändringarna! Dessutom har vi ett globalt klimatavtal: 195 länder har i dagsläget skrivit under Parisavtalet – vars viktigaste mål är att hålla ökningen av jordens medeltemperatur till mindre än 2 grader, och “utöva ansträngningar” för att hålla det till mindre än 1.5 grader. Parisavtalet säger också att vi ska nå nollutsläpp (balans mellan antropogena utsläpp till och upptag av växthusgaser från atmosfären) under andra hälften av detta århundrade.
På nationell nivå har Sverige antagit ett klimatpolitiskt ramverk med tre delar för att bidra till att uppnå målet i Parisavtalet. Dessa delar är:

• En ny klimatlag
• Ett klimatpolitiskt råd
• Och nya klimatmål.

Tvågradersmålet betyder att vi kan släppa ut 300 Gt (giga-ton, 109 t) koldioxid mellan nu (2018) och år 2100 för att det inte ska bli mer än två grader varmare. Det kan jämföras med att vi har släppt ut ca 500 Gt koldioxid sedan år 1870. Eftersom vi i dagsläget släpper ut ca 10 Gt koldioxid per år, så innebär det att vi har bara 30 år kvar – vid nuvarande utsläppstakt – för att klara målet. Ett problem som vi ser i dagsläget är att många bolag inom fossilbranschen vill fortsätta att utvinna kol, olja och gas, men två tredjedelar av alla fossila bränslen som vi känner till – och som det redan har investerats pengar i – får inte utvinnas om vi vill uppnå tvågradersmålet.
Det är viktigt att börja sänka utsläppen så snart som möjligt, för ju längre tid vi väntar med att göra det, desto mer drastiska utsläppsminskningar kommer vi behöva att göra senare, och även börja skapa så kallade negativa utsläpp mycket tidigare. Därför behöver vi kraftfull handling lokalt, nationellt och internationellt.

Klimat och social hållbarhet

Klimaträttvisa

I ett varmare klimat är det länderna i det globala syd som drabbas mest och allvarligast – främst av utbredd hetta och torka, vilket leder till skördekatastrofer, vattenbrist, svält, och eventuellt massflykt – detta är en stor klimatorättvisa. Dessutom drabbar det ofta kvinnor mer än män, till exempel för att de måste gå längre för att hämta vatten när den närmaste vattenkällan eller brunnen har torkat ut.
En annan aspekt av klimaträttvisa är att det är vi i det globala nord som har stått för den allra största delen av utsläppen sedan industrialiseringen – men det är de länder som idag har mycket låga utsläpp som kommer drabbas värst av klimatförändringarna. Det kan också uttryckas som att globala nord står för ca 80% av de globala utsläppen, men utgör bara 20% av jordens befolkning.

Civilsamhället & klimatrörelsen

Civilsamhället spelar en väldigt viktig roll i att pusha politiker för att göra fler beslut för att minska växthusgasutsläppen och för att påverka företag till att göra produkter, vars användning eller produktion inte påverkar klimatet så mycket. Vi i PUSH Sverige är en del av detta. Andra organisationer och kampanjer som är på gång i Sverige just nu är Klimataktion, Fossilgasfällan (vill stoppa en fossil-/naturgasterminal i Göteborg) och divesteringsrörelsen med Fossil Free-grupper på flera olika ställen i Sverige som vill få institutioner att divestera (ta bort investeringar) ur fossilbranschen.

Klimat och ekonomisk hållbarhet

I oktober 2006 presenterade Världsbankens tidigare chefsekonom Nicolas Stern en rapport som har kommit att spela en viktig roll i klimatdebatten eftersom den ger ekonomiska argument för att börja agera i klimatfrågan. Kort sagt uttrycker den att det är billigare att göra något åt klimatförändringarna än att drabbas av konsekvenserna. Kostnaderna om vi fortsätter att släppa ut som vi gör idag kan bli mellan 5 och 20 procent av globala BNP (bruttonationalprodukt) sett fram till 2100 – och ännu längre. Däremot, om vi bromsar utsläppen av växthusgaser och därigenom hejdar temperaturhöjningen, så uppgår kostnaderna “bara” till en procent av världens samlade BNP till 2050, men med ett brett osäkerhetsintervall.
En annan aspekt av BNP är att ett högre BNP/capita leder till större utsläpp, eftersom ett större BNP (oftast) är förknippat med mer produktion, vilket leder till att vi konsumerar mer. Ett ökat BNP är också förknippat med ekonomisk tillväxt, vilket numera är ifrågasatt. Ur klimatsynpunkt måste vi se till att den ekonomiska tillväxten inte leder till ökade utsläpp (frikoppling/ “decoupling”), och/eller bromsa den ekonomiska tillväxten. Det som driver den ekonomiska tillväxten är dagens kapitalistiska system, vilket i sin tur också kan ifrågasättas.
Ett annat ekonomiskt begrepp som är förknippat med klimat/ fossila bränslen är strandade tillgångar (“stranded assets”). Det innebär i detta sammanhang att företag inom fossilbranschen har stora tillgångar investerade i kol, olja och gas. Så som beskrivet tidigare, “får” vi inte utvinna alla dessa fossila reserver om vi vill klara tvågradersmålet. Därför kommer en del av tillgångarna tappa sitt värde om de inte kommer utvinnas och säljas.

Några snabba fakta

• Om vi fortsätter att släppa ut lika mycket växthusgaser som vi gör idag (10GtC/år globalt sett), så har vi förbrukat koldioxidbudgeten om 30 år för att inte förorsaka mer än 2 graders uppvärmning.
• Varje svensk släpper i genomsnitt ut motsvarande 11 ton CO2 varje år. För att nå det långsiktiga klimatmålet behöver våra växthusgasutsläpp minska till mellan 1 och 2 ton per år.
• Vart och ett av de tre senaste årtiondena på jordytan har varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har de senaste årtiondena sannolikt varit de varmaste under åtminstone de senaste 1400 åren.
• Tjockleken på Arktis havsis har under åren 1995-2006 minskat med 40 procent.
• Om hela den grönländska ismassan skulle smälta ner eller spricka och glida ut i havet så skulle havsytans nivå stiga med närmare sex meter vilket ger förödande konsekvenser för många människor.
• Varje år förbränner vi lika mycket fossila bränslen som det tagit en miljon år för jorden att “producera” det.

Vad kan jag göra med den här informationen?

Du kan skapa förändring inom tre områden: politik, företag och på individnivå.
Politik: Rösta på det parti som driver bäst klimatpolitik! Mellan valen: maila politiker på lokal, regional och nationell nivå. Eller: engagera dig i ett parti och driv klimatfrågor.
Företag: Använd dina rättigheter som konsument! Skapa efterfrågan på de val som är bra för klimatet. Kontakta de företag som du tycker bör skärpa sitt klimatarbete. Du kan också starta kampanjer och upprop för att bojkotta dåliga företag. Eller anmäla företag till Greenwashpriset eller Konsumentombudsmannen om de försöker marknadsföra sig som bra för klimatet trots att de inte är det.
Individ: Du kan göra massor för att själv leva mer hållbart men det finns också massor med sätt att kräva att politikerna ska ändra systemen som att det är lättare att leva hållbart. Några av de sakerna du kan göra som har störst effekt är:

• Res mer hållbart: Flyg mindre och åk mer tåg, och kräv att politikerna slutar subventionera flygresor eller bygga ut flygplatserna och att de istället satsar på tågen.
• Ät mer vegetariskt och gärna till och med veganskt. Alla behöver inte bli vegetarianer eller veganer, men börja med en vego dag i veckan (för att testa nya produkter och recept), och trappa upp sedan. Ät säsongsanpassat. Du kan också starta en kampanj för att din skola, stad eller liknande ska skaffa vegetariska eller veganska dagar.
• Ha inte högre temperatur inomhus än nödvändigt – ta på en kofta istället! Snåla med varmvattnet.
• Konsumera mindre, eller köp kvalitetsprodukter och second hand. Men kräv också av politikerna att de stöttar den kollaborativa ekonomin istället för nykonsumtion, till exempel införa mer lånande och delande istället för nya köpcentrum.

Om du inte vill vara ensam i att skapa förändring – engagera dig i PUSH Sverige! Till exempel kan du starta ett projekt inom PUSH – du kan få stöd av oss på olika sätt! Eller gå med i internationella gruppen som fokuserar på klimatfrågor.
Kom ihåg: Vi unga är viktiga för att vi är mer medvetna, mer radikala, mer öppna för nya idéer och lättare kan förändra våra vanor än de äldre generationerna. Vi är kunniga och passionerade. Det ska vi ta vara på och utnyttja!