Material / Fakta / Mat

Mat

Framtidens mat i korthet

Matproduktionen och konsumtionen som den ser ut idag är väldigt ohållbar – och det finns många systematiska fel. Det handlar om allt från hur vi producerar mat, till vilka det är som gör det och får var med och bestämma om matproduktionen. Men också hur systemen gör det lättare att slänga mat istället för ta till vara på allt som produceras. Men människor engagerar sig och försöker vända på detta – så att framtidens mat är hållbar.

Framtidens mat och ekologisk hållbarhet

Vårt rådande jordbruk påverkar klimatet i stor utsträckning. Under 2016 stod jordbruket i Sverige för 13% av de totala utsläppen av växthusgaser, och det mesta kommer då från metan genom djurens matsmältning men även genom lustgas från jordbruksmarken [1]. Metan är en växthusgas som har 86 gånger högre klimatpåverkan än koldioxid på kort tid. När jordbruket i Sverige minskar finns det risk att dessa utsläpp bara flyttar utomlands istället för att minska, vilket inte ger en vinst för klimatet utan endast flyttar utsläppen medan vi står för konsumtionen av produkterna.

Det är inte bara klimatet som påverkas av vårt nuvarande matsystem. Användningen av bekämpningsmedel i odlingar gör att insekter och pollinerare påverkas. Mycket fokus är på att bina i världen minskar, men detta är inte unikt för bin utan de är många pollinerare som just nu minskar på grund av vår matproduktion[2]. Pollinerare är avgörande för allting som växer, och utan dem – ingen mat. Genom vårt användande av bekämpningsmedel kan vi helt enkelt sätta ekosystem ur balans och den biologiska mångfalden påverkas.

Vi vet alltså att maten påverkar klimatet och att sättet vi odlar på, med bekämpningsmedel, påverkar pollinerare och den biologiska mångfalden. Men det är en sak till som är viktig, och det är hur den nuvarande odlingen påverkar jorden. Enligt FAO, FN:s mat och jordbruksorganisation, så riskerar den odlingsbara jorden att vara helt försvunnen om 60 år – och detta beror nästan helt på vårt nuvarande intensiva jordbrukssystem[3].

Men allt är inte dystert – det finns sätt att ta sig an problemet! Något som intresset har ökat för på sistone är agroforestry, eller skogsjordbruk som det heter på svenska. Agroforestry innebär att växter som träd och buskar integreras i odlingarna på olika sätt, vilket har många fördelar. Till exempel bättre skördar, högre biologisk mångfald, effektivare vattenåtgång och mindre kemikalier, energi och bränsle samtidigt som det skyddar matjorden[4]. Skogsjordbruk är något som även FAO, FN:s mat och jordbruksorganisation, lyfter fram som en lösning[5].

Framtidens mat och social hållbarhet

Hur hör framtidens mat och social hållbarhet ihop enligt följande definition, och hur kan vår matförsörjning bli mer socialt hållbar?

Det rådande systemet för matproduktion och distribution är problematiskt för den sociala hållbarheten då det gör att människor förlorar tillgången till land, vatten och andra allmänningar genom landgrabbing och privatiseringen av dessa. Detta gör att resurserna inte fördelas rättvist och att grundläggande behov hotas[6].

I systemet finns det också en skev representation som inte speglar hur det faktiskt ser ut bland matproducenter. Det finns till exempel en skev fördelning i jordbruksorganisationer, policy instanser, jordbruksföretag och lobbyorganisationer mellan ålder och kön. Inom dessa instanser finns det mest män, vilket gör att den stora mängden arbete som kvinnor gör inom denna sektor hamnar i skymundan. När det kommer till ålder finns det också en avsaknad av unga personer inom dessa instanser. Det är viktigt att komma till bukt med detta och låta kvinnor och unga ta en rättmätig plats i diskussioner och beslut som rör jordbruk och matfrågor[6].

Framtidens mat och ekonomisk hållbarhet

Hur hör framtidens mat och ekonomisk hållbarhet ihop enligt följande definition och hur kan vår matförsöjrning bli mer ekonomisk hållbar?

Det rådande handelssystemet med för mat är problematiskt på många sätt när det kommer till den ekonomiska hållbarheten. Europa har, på ett ofta aggressivt sätt, skapat handelsavtal med andra länder som har gjort att EU driver på för en stor överskottsproduktion av jordbruksvaror. Detta hotar i sin tur småskaliga producenter både i länderna som handelsavtalen är skapta med, men också småbönder i Europa. Detta gör att dessa bönder med småskaliga, och ofta mer hållbart jordbruk, konkurreras ut av storbönder och de stora jordbruksföretagen. Vidare har detta lett till att problem med landgrabbing, vilket är när företag, stater eller individer roffar åt sig stora landområden av andra personer, och privatisering av land, vatten och andra resurser förekommer, men samma problem finns också kring till exempel genetiska resurser av fröer[6].

De rådande distributionssystemet gör också att det finns större incitament för producenter att producera och sälja grödor som ser bra ut och faller inom våra rådande normer om hur mat ska se ut, istället för att producera hållbar och näringsrik mat. I sin tur leder detta till att vi får ett stort problem med matsvinn när mat inte “ser rätt ut”. Dessutom gör systemet att det är billigare att köpa in nya färska varor än att sälja de som redan finns inköpt, även om det fortfarande är ätbart, eftersom att det är så billigt att köpa ny mat och butikerna tror inte att vi konsumenter vill köpa mat som är lite skadad eller ser lite dålig ut. Maten som slängs i Europa och Nordamerika är svindlande, till exempel så är mängden mark som används för att producera mat som bara slängs är större än hela Europa och mängden vatten som går åt är fyra gånger högre än den årliga konsumtionen i Europa[7]. Att det ekonomiska incitamenten skapar detta enorma matsvinn är inte hållbart – vi måste bli bättre på att ta hand om allt som produceras.

Men allt är inte dystert här heller! Det finns massor med jordbrukare och organisationer som engagerar sig för det som kallas matsuveränitet. Med matsuversäntitet ska inte mat produceras för högsta möjliga vinst utan ska vara ekonomiskt, ekologiskt och social hållbar för alla, och att vi som befolkning är de som styr systemet.

Ett tydligt exempel på hur detta kan göras är genom till exempel Reko-ringar, något som just nu växer stort i Sverige. En Reko-ring är en grupp matproducenter och -konsumenter som går ihop genom en digital plattform. Genom plattformen bestämmer sedan gruppen vart de ska ses, och de lokala matproducenterna skriver ut vad för något som finns att köpa och hur mycket, och konsumenterna kan sedan skriva hur mycket de vill ha av något. Producenterna tar sedan med sig exakt den mat som är beställd och utbytet sker på den bestämda platsen, och det är inte tillåtet att köpa mer på plats än det du har beställt i förväg. Detta gör att alla har kontroll om hur mycket som ska säljas och vart det kommer ifrån, och det blir inget svinn på plats genom att försöka sälja på extra. Det är kontroll över hela kedjan för alla deltagare.

Några snabba fakta

  • Vad vi äter och hur det är producerat spelar stor roll. Att äta mer vegetariskt och veganskt är bra, gärna som också är ekologiskt och producerat på icke-konventionella sätt.
  • Att fundera på hur maten har påverkat personer och miljö längs vägen är bra, och stötta andra produktions och distributionssätt. Till exempel Reko-ringar eller andelsjordbruk.
  • Genom att handla genom till exempel Reko-ringar, eller andra liknande initiativ, bygger vi ett nytt system för matproduktion och distribution.

Vad kan jag göra med den här informationen?

  • Ställa om din kost till mer vegetariskt och veganskt, och fundera på hur den mat du äter har påverkat människor och miljö längs vägen till din tallrik.
  • Kräv att politikerna i din kommun, ditt län eller varför inte riksdagen, genomför politiska beslut som ställer om matproduktion och distributionssystemet till ett annat och hållbarare system.
  • Dra igång en kampanj eller projekt för ett hållbarare matsystem med dina vänner, kontakta PUSH Sverige om du vill ha stöd i att göra det.
  • Jobba för mer hållbara odlingar i din närhet, till exempel stadsodlingar eller stadsnära odlingar.
  • Delta i, eller genomför, påverkansarbete för mer hållbart matsystem.
  • Gå med i den växande rörelsen för maträddning – att den mat som faktiskt produceras också används och inte slängs.

Källor:
[1]http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/jordbruketslapperutvaxthusgaser.4.4b00b7db11efe58e66b8000986.html
[2]https://academic.oup.com/bioscience/article/64/1/5/251268
[3]https://www.scientificamerican.com/article/only-60-years-of-farming-left-if-soil-degradation-continues/
[4]http://xn--stjrnsund-x2a.nu/vad-ar-agroforestry/
[5]http://www.fao.org/forestry/agroforestry/en/
[6]https://viacampesina.org/en/wp-content/uploads/sites/2/2018/02/Food-Sovereignty-A-guide-Low-Res-Vresion.pdf
[7]http://solvefoodwaste.eu/en