Planetära gränser i korthet
Planetens resurser är begränsade och Johan Rockström har tillsammans med Stockholm Resilience Center tagit fram en modell för att tydliggöra vilket avtryck vi har på vår planet. De 9 planetära gränserna är det som forskning menar är nyckelfaktorer för att mäta om vi passerar vändpunkter där planeten, och vi, hamnar i ett stadium som inte går att backa. När en planetär gräns passeras får det följdeffekter som exempelvis att vi inte kan odla mat eller dra nytta av ekosystemtjänster, någon som i sin tur gör att vi hamnar i ett läge där det är väldigt svårt att förutse vilka konsekvenser som vi kommer behöva att kunna lösa. I diskussionen kring planetära gränser talas det mycket om resiliens – vilket är något som är så flexibelt som möjligt för att kunna anpassas i en oförutsägbar framtid.
De planetära gränserna visar tydligt planetens komplexitet, eftersom gränserna hänger ihop. Tidigare har vi kunnat diskutera klimatförändringar i stort, men med hjälp av den här modellen kan vi specifikt diskutera försurning i haven, uppvärmning, biodiversitet etc.
Planetära gränser och ekologisk hållbarhet
De planetära gränserna bygger på forskning av ekologisk hållbarhet och visar inom vilka områden vi redan överutnyttjat jordens resurser. Genom att de planetära gränserna visar ett tak (en gräns) för maximalt nyttjande och uttag av resurser ger de också en fingervisning i vilka möjligheter vi har att bedriva verksamheter på inom ett säkert ramverk för jorden.
Vi har redan passerat 4 av de nio planetära gränserna, vilka är: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning samt förändrade biokemiska flöden av kväve och fosfor. Kopplat till de passerade planetära gränserna finns också direkta lösningar, som exempelvis omställning till förnybar energi, hållbar markanvändning inklusive restaurering av ekosystem och ekologiskt jordbruk.
Forskning menar att vi redan är nära en så kallad “tipping point” där effekterna av det ohållbara resursutnyttjande vi har leder oss till ett stadie där vi kommer att ha svårt att förutse förutsättningarna. Vilka som orsakar denna ohållbara resursanvändning är de länder som redan har ett gott välstånd, och där ökad konsumtion inte kan höja välståndet något mer. Kopplingen mellan de planetära gränserna och våra sociala behov är stark, varför det är viktigt att prata om detta i ett sammanhang med samhället i åtanke.
Planetära gränser och social hållbarhet
Forskning av Kate Raworth har identifierat ett säkert utrymme där vi håller oss ovanför vår sociala bas för välstånd men samtidigt innanför de planetära gränserna. Denna mitt (illustrerad i bild nedan) kallas för “safe operating space” och är det utrymme vi vill sträva efter att vara inom för att varken överutnyttja jordens resurser eller påverka människans välstånd negativt.
Bildkälla: Kate Raworth (2018), https://www.kateraworth.com/doughnut/
Idag finns det en orättvisa i att människans välstånd inte tagits i beaktande vid påverkan på de planetära gränserna. Många gånger är det så att där jordens resurser både utnyttjas och överutnyttjas tas inget hänsyn till människans för den lokala platsen, som exempelvis vid megaindustriprojekt som dammar, och gruvor.
Flertalet undersökningar har gjorts för att se hur våra länder ligger till på den sociala basen för välståndet tillsammans med ramverket för de planetära gränserna. Resultaten visar på en bredd, där länder i det globala nord har högt välstånd men med stor påverkan på de planetära gränserna. Relationen mellan välstånd och resursuttag ger alltid något tillbaka även om det minskar över tiden, fram tills det att det når en vändpunkt. Vändpunkten är alltså där ett fortsatt resursuttag knappt ger ökat välstånd. Många länder i det globala nord, tillsammans med andra snabbt växande ekonomier, är redan förbi denna vändpunkt, vilket gör att dessa länder skulle kunna sänka sina koldioxidutsläpp, sin konsumtion och sitt resursuttag drastiskt utan att för den delen påverka välståndet. Skulle detta hända öppnar det upp för en ekologisk och social rättvisa globalt, där länder i de globala syd, som exploateras och vars resursuttag går till andra länder, kan behålla det nödvändiga resursuttaget för att möta sina grundläggande behov och kunna ha ett välstånd inom den säkra zonen i bilden ovan. Det är dock inte bara mellan länder som detta problem finns, även inom länder finns problemet att vissa regioner exploaterar andra och att resursuttaget går till till exempel storstadsregioner.
Planetära gränser och ekonomisk hållbarhet
Länge har ekonomisk tillväxt stått i relation till ökat resursuttag, men allt eftersom medvetenheten sprider sig kring det fotavtryck vår produktion och konsumtion ger finns det många forum för idégenerering kring verksamhetsmöjligheter inom planetens gränser. Konsumtionen i länder med högt välstånd måste minskas för att tillgängliggöra resursuttag för länder med lägre välstånd. I globala nord behöver vi generellt sett kraftigt minska vår konsumtion, framförallt genom att bryta normen för individuellt ägande och öppna upp för möjligheterna med kollaborativ ekonomi.
Civilsamhället är mycket aktivt i utvecklingen av ekonomiskt hållbara lösningar och skapar nya vägar framåt. Vi går från att se ekonomisk tillväxt som beroende av ökat resursuttag till att se verksamhetsmöjligheter där vi inte skapar ett större avtryck än vad vi har utrymme för eller använder sådant som redan är uttaget ur resurssynpunkt. Det finns många exempel på väl fungerande kretslopp där befintliga produkter, restprodukter eller avfall blir nya varor. Olika verksamheter i symbios med slutna flöden där avfall och spill minimeras är ytterligare exempel på detta. Flera kommuner öppnar upp utrymmen och platser för bygg, och renovering och återbruk. Samtidigt kommer fler fler och föreningar och civilsamhällesaktörer upp som bygger en ny typ av kollaborativ ekonomi.
Några snabba fakta.
Det finns 9 planetära gränser, och 4 av dessa är överskridna. Människors kreativitet löser det här på många olika sätt genom exempelvis:
- stadsodling, där Hanoi är ett superexempel med 70% av alla grönsaker som säljs på marknaderna också är odlade stadsnära.
- omställning till förnybar energi där människor går ihop och skapar småskalig närproducerad energi från sol och vind.
- kollaborativ ekonomi med toolpools, klädotek och transportpooler.
Vad kan jag göra med den här informationen?
- Skapa engagemang kring science based targets (utsläppsmål baserade på vad vetenskapen säger behövs), gör en informationskampanj så att företag och kommuner tar hänsyn till detta
- Utmana stadsplaneringen med dina tankar kring matsäkerhet, urbanisering och konsumtion
- Starta en delningspool (exempelvis kläder, verktyg, elektronik, utrustning, spel)
- Gör en kampanj för återbrukscentrum istället för köpcentrum
- Starta en diskussionsgrupp med fokus på stärkt återbruk (vad kan göras i stegen innan återvinning?)
- Starta skänk-grupper på sociala medier
- Gör ett swop-event