Fråga 1: Berätta om Hemsol och företagets syfte!
Vår webbsida, Hemsol.se, är en informationsportal och offertjämförelsetjänst för dem som är intresserade av att installera solceller. Vi hjälper just nu privatpersoner, företag och bostadsrättsföreningar att hämta in upp till fyra offerter från lokala solcellsinstallatörer. I framtiden kommer vi sannolikt erbjuda fler tjänster till fler typer av kunder.
Därutöver har vi cirka 150 stycken välskrivna artiklar fullspäckade med information och svar på vanliga frågor som dyker upp för dem som planerar att skaffa solceller.
Syftet med Hemsol är att hjälpa privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer att göra en lönsam investering i solceller. När vi startade Hemsol upplevde vi att det saknades lättillgänglig, oberoende, trovärdig och pedagogisk information om solceller online. Vi tror att det behövs bra information om solceller eftersom det i många fall kan vara ett svårt och invecklat ämne, med många olika aspekter att ta i beaktande. Därför valde vi att starta en hemsida och tjänst som hjälper till med just det.
Jag tror att vår tjänst är mer aktuell idag än när vi startade tjänsten år 2019. Vi upplever att det fortfarande finns väldigt lite oberoende, fullständig och trovärdig information om solceller online. Samtidigt är just solceller en bransch där det ofta rapporteras om felaktiga installationer och oseriösa solcellsleverantörer. Att vara påläst kan därför innebära stor skillnad för den som beställer solceller.
//William Bergmark, medgrundare av Hemsol.se
Fråga 2: Varför tror ni att framtiden är solpaneler?
Jag tror personligen att Sverige kommer att se en fortsatt stark expansion av den totala mängden installerad solkraft (mätt i effekt). I Sverige utgör solenergi fortfarande en försvinnande liten del av den totala elmixen. Enligt källor jag tagit del av står solceller för cirka 1 % av svenskars elproduktion och elkonsumtion.
Hur stor del av framtidens elmix som kommer att bestå av solenergi tror jag är svårt att utröna. Även om vi i framtiden lär mångdubbla vår solelproduktion i Sverige tror jag att det finns andra länder, till exempel många av de länder som är belägna nära ekvatorn, som har ännu större potential för solkraft än vi.
I Sverige har vi till exempel privilegiet att kunna använda vattenkraft. Det är en bra energikälla sett till kostnadseffektivitet och miljöpåverkan mätt i CO2e per producerad kWh. Långt ifrån alla länder har dock möjlighet att producera lika mycket el från vattenkraft som vi.
Jag tror det huvudsakligen är två saker som kommer att påverka solenergins påverkan på framtidens elmix: Utvecklingen av andra energislag och utvecklingen av batteriteknologier som kan användas för att lagra solel.
Det är rimligt att anta att i de fall andra energislag är mer ekonomiskt, planeringsmässigt och miljömässigt gynnsamt utifrån rådande förhållanden kommer de energislagen att väljas före solceller. Skulle vi till exempel se enorma framsteg inom fusionskraft tror jag solenergi inte kommer att bli en dominant energikälla i framtiden. Då kommer fusionskraften sannolikt vara ett bättre alternativ i de flesta fall.
Därutöver är solenergi begränsat av det faktum att det inte är planerbart. Solceller producerar just nu majoriteten av elen mitt på dagen, när solen skiner som starkast. För att vi ska kunna tillgodose en betydande del av vårt elbehov med hjälp av solenergi skulle vi behöva möjligheten att lagra den solel som produceras under dagen eller under sommarhalvåret för att användas på kvällen eller under vinterhalvåret.
//William Bergmark, medgrundare av Hemsol
Att Solenergi kan framställas på lokal nivå, till exempel på ett vanligt villatak, tror jag kommer bli en allt viktigare faktor i framtiden. En mer decentraliserad elproduktion gör det till exempel svårare att slå ut stora delar av till exempel ett lands energisystem. Framöver tror jag också att allt fler människor i högre grad kommer att värdesätta att i högre grad vara självförsörjande på el.
//Anders Hammarstedt, skribent på Hemsol
Fråga 3: Kan man som kund hos er vara säker på att produktionen av solpanelerna har skett på ett etiskt och hållbart sätt? Har ni insyn i hela kedjan?
Vi hjälper endast slutkunder att hämta in och jämföra offerter för en planerad solcellsinstallation. De flesta av de installatörer vi samarbetar med jobbar med flera olika fabrikat av solpaneler. Därför har vi inte möjlighet att få insyn i hela värdekedjan av respektive solpanels produktionsprocess.
Däremot har vi en hel del information och vägledning för hur man kan utvärdera de sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsaspekterna av en solpanel på vår webbplats.
//William Bergmark, medgrundare av Hemsol
Nej, säker kan man inte vara. Vi lever idag i en global värld där solpaneler, liksom många andra produkter, består av en mängd komponenter som i sin tur är tillverkade i olika delar av världen och av olika företag. Det gör det mycket komplicerat att kunna säkerställa att det inte finns brister i någon del av kedjan.
//Anders Hammarstedt, skribent på Hemsol
Fråga 4: Tycker ni att förnybara energikällor som solceller diskuteras tillräckligt i de globala klimatförhandlingarna?
För att vara helt transparent har jag dålig insyn i hur ofta eller sällan solenergi diskuteras i globala klimatförhandlingar, särskilt i relation till andra energislag. Jag har bättre koll på solceller utifrån ett mikroekonomiskt och individuellt perspektiv än utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv.
Känner därför inte att jag är tillräckligt kvalificerad för att ge ett bra svar på denna fråga!
//William Bergmark, medgrundare av Hemsol
Fråga 5: Vad ser ni för utmaningar framåt gällande solceller?
Den största utmaningen för solenergi som energislag, är enligt mig möjligheten att göra solkraften planerbar. Min uppfattning är att ett bra energislag ska vara miljövänligt, kostnadseffektivt och planerbart. Den utmaning jag ser är att solceller just inte är så planerbart som andra energislag, som till exempel vatten- och kärnkraft.
För att elsystemet ska fungera behöver det finnas balans mellan den effekt som matas in på elnätet (produceras) och den effekt som tas ut (förbrukas). Det medför ett behov av att kunna planera såväl elproduktion som elförbrukning för hela elsystemet.
Solkraftverk producerar som mest solenergi när solen skiner. Det existerar såvitt jag vet inga riktigt kostnadseffektiva sätt att lagra solel på stor skala. Det har gett upphov till den så kallade ank-kurvan på flera ställen, såsom i Kalifornien. Elpriset sjunker kraftigt mitt på dagen, när solelen levererar som mest, för att sedan plana ut framåt kvällen
Därför tror jag att en stor utmaning för solenergi är att möjliggöra elförbrukning med hjälp av batterilagring, även när det inte råder tillräckligt hög solinstrålning för att förse elkonsumtionsbehovet.
//William Bergmark, medgrundare av Hemsol
Skulle vätgaslagring få ett kommersiellt genombrott skulle solenergins största nackdel, att produktionen av el inte tidsmässigt kan styras efter efterfrågan på el, kraftigt förlora i betydelse. Det är ju svårt att sia om framtiden men det är många som tror på vätgasens möjligheter framöver.
Enligt Hydrogen Council/McKinsey fanns i början av år 2023, 680 storskaliga projekt med annonserade planerade investeringar i vätgaslagring av energi om ett sammanlagt belopp på 240 miljarder USD till år 2030. Detta motsvarar knappt halva Sveriges BNP för år 2022.
//Anders Hammarstedt, skribent på Hemsol
Fråga 6: I er erfarenhet, finns det missförstånd kring solceller som energikälla? I så fall vilka, och hur svarar ni på dem?
Enligt mig är de 5 vanligaste missförstånden kring solceller att:
1: Solceller är dyrt, och är inte värt pengarna
En vanlig invändning vi på Hemsol får höra är att solceller är dyrt, och inte lönsamt. Priset för solceller har sjunkit väldigt mycket de senaste åren, vad gäller pris per installerad effekt (mätt i Watt). Det har gjort att solceller blivit väsentligt mycket mer lönsamt på senare år, än vad det var för till exempel 10–15 år sedan.
Att beräkna lönsamheten för en solcellsanläggning är extremt komplext. Det är väldigt många olika faktorer som påverkar lönsamheten. För att nämna några få krävs både elpriser och elkonsumtion per timme samt elproduktion per timme. Därför kräver en lönsamhetskalkyl för solceller både flera olika ställningstaganden och uppskattningar. Det är i princip omöjligt att göra en helt verklighetstrogen lönsamhetskalkyl för solceller.
Med det sagt, även med pessimistiska antaganden har i princip alla solcellskalkyler jag gjort genom åren gett ett positivt resultat. Jag är personligen övertygad om att solceller i princip alltid blir lönsamt för de privatpersoner som följer de råd och rekommendationer vi ger på vår webbplats.
Faktum är att i de lönsamhetskalkyler vi gjort på Hemsol som visat en årlig avkastning på 5 till 10 % har vi ofta varit restriktiva (pessimistiska) i våra antaganden. Till exempel räknar vi inte med eventuell värdeökning på bostaden solcellerna installerats på. Många studier jag tagit del av, till exempel en från Vattenfall, har påvisat att en investering i solceller blir lönsam från dag ett. Orsaken är att värdet på bostaden förväntas öka mer än kostnaden för solcellsanläggningen.
2: Sverige har för lite sol för att solceller vara lönt
Många tror att Sverige har för lite sol för att solceller ska kunna producera tillräckligt med energi för att bli lönsamt. Det stämmer inte. Förstås finns det länder med ännu högre solinstrålning än vad vi har i Sverige. Med det sagt har i princip hela Sverige, med undantag för ett par områden i norrland, tillräckligt bra förutsättningar för solceller.
Vid låga temperaturer tenderar produktionseffektiviteten på solceller att öka snarare än att minska. Ur den aspekten passar solceller perfekt i Sverige. Dessutom har vi ungefär samma solinstrålning i mellersta och södra Sverige som i norra delen av Tyskland, där det finns väldigt mycket solkraft.
3: Solceller fungerar bara när solen skiner
Det stämmer att solceller producerar mest solenergi när solen skiner. Däremot producerar solceller energi även om det är molnigt. Lejondelen av energin från en solcellsanläggning i Sverige produceras mellan klockan 09:00 och 15:00. Det behöver alltså inte vara strålande sol för att solceller ska producera solel.
I runda slängar är runt hälften av den solinstrålning som når en sopanel i Sverige är diffus solinstrålning.
4: Solceller är, eller är inte, miljövänligt
Vilken miljöpåverkan solceller har tycker jag ofta missuppfattas åt båda hållen. Orsaken är sannolikt att olika typer av solceller och solpaneler är olika miljövänliga. Vilken miljöpåverkan en solpanel har beror på flera olika faktorer såsom vilken solcellsteknik som används, hur och var solpanelen producerats, vilka material som används i produktionen, och vilka alternativa energislag som finns att använda istället för solpanelerna.
I svenska studier har jag sett uppskattningar på att solceller släpper ut 20–40 CO2e per producerad kWh. Hos energimyndigheten har jag läst att 26 g CO2ekv/kWh användas som koldioxidintensiteten på lokalnätsnivå, från 1 januari 2022. Det innebär att solceller i Sverige sannolikt ligger på ungefär samma, eller på något högre, utsläppsnivåer än vår elmix från andra energislag.
Utifrån ett koldioxidsperspektiv går det att argumentera för att det i dagsläget inte gör någon enorm skillnad med solceller i Sverige, jämfört med vår befintliga elimix, just nu. Sverige har dock väldigt låga utsläppsnivåer jämfört med våra grannländer. De flesta europeiska länderna ligger på nivåer mellan 200–500 CO2ekv/kWh enligt mina efterforskningar. Det är väsentligt mycket högre utsläppsnivåer än vad solceller medför. Det går alltså att argumentera både för och emot hur miljövänligt solceller är, beroendep å situation.
Värt att kommentera är också att ovan bara diskuterar utsläppsnivåer av CO2-ekvivalenter. Vilken miljöpåverkan olika energislag har går förstås att diskutera ur betydligt fler perspektiv än endast utsläpp av koldioxidekvivalenter. Något som ytterligare komplicerar frågan är att olika studier uppskattar olika utsläppsnivåer för olika energislag likväl olika länders elmixar, på grund av att de bland annat använder olika beräkningsmetoder.
5: Solceller blir ej lönsamt på grund av negativa elpriser
En undersökning Hemsol gjorde visade att av alla timmar år 2023 mellan januari och augusti hade 2,97 procent av timmarna ett negativt elpris. Detta är självklart märkbart men inget som i stor utsträckning kommer påverka investeringen på lång sikt. När vi på Hemsol beaktade de negativa elpriserna vid beräkning av det viktade medelspotpriset för ett hushåll hade det endast några enstaka örens påverkan på det genomsnittliga elpriset.
Gällande minuspriser bör du som säljer el som privatperson (“mikroproducent”) även komma ihåg att du under denna tid fortfarande får nätnytta och skattereduktion trots att spotpriset är negativt. Dessa kompenserar i regel för mer än det negativa spotpriset på el. Därför tjänar du i regel på att sälja solel från solceller, trots negativt spotpris.
6: Solceller blir ej lönsamt på grund av att solel säljs på dagen när elpriset är som lägst
Historiskt sett är elpriset som lägst under natten, inte på dagen. Under dagtid ökar efterfrågan på el, vilket oftast resulterar i högre elpriser jämfört med under nattetid. Med det sagt är elpriset i regel som högst mellan 07.00–11.00 på morgonen och 17.00–21.00 på kvällen. Solceller producerar som mest solel mellan 09.00–15.00.
Solelproduktionen har alltså en inverterad korrelation till elpriset i Sverige under dagen. När solceller producerar som mest el är inte elpriset som högst, men inte heller lägst. Detta fenomen kallas för ank-kurvan. Det är dock inte ett tillräckligt stort problem i Sverige, där solceller står för cirka 1 % av elproduktionen, för att det ska ha väsentlig påverkan på lönsamheten för solceller.
Det kommer sannolikt krävas en väldigt stor utbyggnad av vår produktionskapacitet av för att detta fenomen (ank-kurvan) ska göra att solceller inte blir lönsamt i Sverige.
//William Bergmark, medgrundare av Hemsol